Temasida om energi från vattnet
Vad är vattenkraft?
Vattenkraft är en förnybar energikälla som har använts i århundraden för att generera elektricitet. Vatten är drivkraften bakom vattenkraftverk, och den utnyttjas med hjälp av turbiner och generatorer för att omvandla energin från strömmande vatten till elektricitet. Denna process är miljövänlig och producerar inte växthusgaser eller andra skadliga föroreningar. Vattenkraft kan genereras från naturliga vattenkällor som floder och bäckar, liksom från konstgjorda vattenvägar.
Dessutom är termisk energiomvandling i havet och tidvattenkraftverk två andra sätt att generera energi från vatten, som fortfarande befinner sig på experimentstadiet. Sammantaget är vattenkraft en ren, tillförlitlig och hållbar energikälla som har potential att tillgodose en betydande del av världens energibehov.
Hur fungerar det
- Vattnets potentiella energi utnyttjas för elproduktion.
- När vattnet släpps ut på turbinen faller det nedåt genom en inloppstunnel eller ett tryckrör.
- Vattnets vikt och rörelse får turbinen och generatorn att rotera.
- Lägesenergi omvandlas till kinetisk energi. Den kinetiska energin omvandlas till elektricitet i generatorn.
- Utloppstunneln leder vattnet tillbaka till älven.
- Från generatorn överförs kraften till en transformator där den omvandlas till högspänning innan den distribueras till kunderna via stora kraftledningar med minimala förluster under överföringen.
Stora älvar i Örnsköldsvik
I Örnsköldsvik finns tre lite större älvar. De rinner antingen från södra Lappland eller från vårt eget landskap Ångermanland. Alla tre mynnar slutligen ut i havet.
Gideälven rinner 23 mil från sydöstra Lappland till Husum där den mynnar ut i havet. Den rinner genom bland annat Björna och Gideå.
Moälven kallar vi vattendraget som mynnar ut i Örnsköldsviksfjärden i Domsjö, genom platser som Själevad, Mo och Bredbyn. Från källan i Åsele kommun till havet nära centrala Örnsköldsvik är den 14 mil lång.
Nätraån flyter 10 mil genom Nätra och Sidensjö och rinner sedan ut i Bottenhavet vid Köpmanholmen.
Vattenkraft i våra älvar
Idag finns det vattenkraftverk i just de tre stora älvarna Gideälven, Moälven och Nätraån, och i deras biflöden.
Statkrafts vattenkraftverk
Statkraft är ett företag som driver tolv stycken vattenkraftverk i Örnsköldsviks kommun. Vattenkraftverken är helt automatiserade och drivs på distans från en driftcentral som ligger i Sollefteå.
Gideälven
Gideälven är nästan 23 mil lång och är en av de största norrländska skogsälvarna. Den rinner från Stöttingfjället i Lappland och mynnar ut i havet vid Husum. På sin väg från de lappländska fjällen till havet passerar Gideälven genom orter som Hemling, Björna och Gideå. Några av de största biflödena är Flärkån och Hemlingsån.
Ända sedan slutet på 1700-talet har Gideälven använts för att flotta timmer från skogar uppströms till sågverken längs kusten. Till en början behövde man förlita sig på det naturliga vattenflödet, eftersom man inte byggt några dammar. Mot slutet av 1800-talet hade man rensat bort hinder och byggt fördämningar nog för att börja alstra ström med vattenkraftverk. Det allra första kraftverket i Gideälven byggdes 1914. Det äldsta som finns kvar än idag är Gideåbacka kraftverk som togs i bruk 1918.
Husumfabriken och Metsä Board kommer från det som en gång var sågverket i Husum. Utan Gideälvens hjälp att transportera virke till sågverket hade Husum antagligen inte blivit den stora bruksort den är idag.
Moälven
Moälven är en 14 mil lång skogsälv som rinner upp i den allra sydligaste delen av Åsele kommun. Kärt barn har många namn – du kanske känner igen den som Anundsjöån, Kubbeån eller Själevadsån? Namnet Moälven använder man först väster om Bredbyn. Den passerar genom Happstafjärden, Själevadsfjärden och Veckefjärden innan den rinner ut i Örnsköldsviksfjärden i Domsjö.
Moälven har varit en viktig flottled för MoDo som en gång i tiden drev sågverken och pappersbruk. Namnet MoDo kommer från orterna Mo och Domsjö – två platser som har Moälven gemensamt.
I slutet av Veckefjärden byggdes 1939 en stor sluss för. Slussen gjordes så stor för att bogserbåtar med timmersläpp skulle rymmas. Måtten 30 meter bred och 250 meter lång gör att det idag är Sveriges längsta sluss. Idag används dock mestadels bara den mindre båtslussen som ligger precis intill.
Idag används inte längre namnet MoDo av pappersbruket, bara av hockeylaget MoDo. Fabriken i Domsjö heter numera Adity Birla efter att ett indiskt företag köpt upp det som en gång bara var ett sågverk.
Nätraån
Nätraån är en mindre skogsälv som flyter genom Nätra. Den är totalt 10 mil lång. Innan den rinner ut i havet i Köpmanholmen har den passerat genom stora orter som Skorped, Sidensjö och Bjästa.
Idag är den övre delen av ån populär för den som gillar att paddla kanot. Från Stugusjön i närheten av Skorped till Bysjön i Sidensjö går den populära kanotleden. Längs ån finns övernattningsstugor och grillplatser när man känner att man behöver en paus. Tänk att man kan ägna sig åt roliga aktiviteter i samma vattendrag som vi använder för att alstra elektricitet till våra hem.
Gammelby kraftverk
Gammelby kraftverk är ett av kraftverken i Gideälven. Gammelby kraftverk ligger i Hemling utanför Björna och invigdes i mitten på juni 1993. Tidigare fanns här ett äldre kraftverk som användes ända sedan 1919.
Kraftverket drivs med två propellerturbiner och två semikaplanturbiner. Effekten är 2 MW och varje år produceras ungefär 11 GWh.
Anundsjö kraftverk
I Moälven hittar vi Anundsjö kraftverk. Kraftverket ligger strax norr om Bredbyn. Anundsjö kraftverk byggdes 1953.
2015 invigdes en 450 meter lång konstgjord fiskvandringsväg för att fiskar från havet ska kunna vandra uppströms för ett leka.
Här produceras varje år ungefär 26 GWh. Kraftverket som drivs med en francisturbin har en effekt på 5 MW.
Gideåbacka kraftverk
Gideåbacka kraftverk ligger utanför Husum och uppfördes 1995. Regleringsdammen till kraftverket är en av ett fåtal valvdammar i Sverige. Dammen är 26 meter hög och 60 meter lång.
Årligen produceras av kraftverket ungefär 77 GWh. Kraftverket med två francisturbiner har effekten 14 MW.
Gottne kraftverk
Gottne kraftverk byggdes mellan 1920 och 1921. Bara några år tidigare byggdes här det första kraftverket i området. Kraftverket ligger längs Moälven en bit öster om Mellansel.
Kraftverket producerar årligen ungefär 5,5 GWh. Det motsvarar hushållselen för drygt 1 000 villor under ett år.
Drömme kraftverk
Drömme kraftverk ligger söder om Sidensjö. Kraftverket invigdes 1993. Drömme kraftverk är det vattenkraftverk i Örnsköldsvik som har högst fallhöjd. Fallhöjd betyder höjden mellan den högsta och den lägsta punkten som vattnet befinner sig på.
Med hjälp av en francisturbin produceras varje år ungefär 12 GWh. Kraftverkets effekt är 2 MW.
Vågkraft
Vågkraft är en energikälla där man tar till vara kraften i havets vågor. Denna förnybara energikälla har mycket stor potential men i dagsläget finns inte tillräckligt bra teknik för att kunna utnyttja detta fullt ut.
Vad är vågkraft?
Vågor är vatten som rör sig. Av rörelser kan man göra elektricitet. Haven rör sig nästan alltid och därmed finns alltid vågor. Det betyder att skulle man kunna göra elektricitet av vågornas rörelse skulle man kunna få mycket förnybar energi. Tyvärr är det svårt att göra vågkraftverk som håller för havsmiljöns påfrestningar. Därför finns det bara testanläggningar för vågkraft ännu så länge. Men projekten blir fler och tekniken utvecklas.
Olika tekniker för vågkraft
Från havets yta
Energi kan fångas från havets yta från vågornas rörelser. Bojar guppar på ytan den sitter fast i en generator som finns bottnen.
Pelamis ser ut som ormar och ligger och gungar på havets yta. Pelamis har olika leder där det sitter hydraulmotorer som gör om rörelse till elektrisk energi.
Pelamistekniken är mycket kostsam och därmed lades vidare satsningar på detta ner 2015.
Under ytan
Vågorna skapar rörelse även under vattenytan med olika strömmar. Dessa rörelser kan man ta tillvara med vingar eller propellrar under ytan.
Av tidvatten
Månens dragningskraft på havet gör att vattnet höjs och sänks vid kusterna. Detta kan utnyttjas i ett tidvattenkraftverk som tar till vara energin i de strömmar som bildas vid ebb och flod.
Tidvattenkraftverk nära kusten använder dammar som fylls och töms och vattnet flödar genom turbiner efter tidvattnet.
Tidvattnets kraft har utnyttjats i flera århundraden för att driva kvarnar och sågar.
Fördelar
Förnybar energi då det alltid finns rörelse i haven.
Inga utsläpp eftersom det inte förbränns något.
Det finns stora möjligheter till utbyggnad då haven är stora och kusterna är långa.
Det går att kombinera vågkraft med vindkraft eftersom många vindkraftverk finns vid havet. När kraftverken är placerade på samma plats får men en mer kontinuerlig elproduktion. När det slutar blåsa och vindkraften producerar mindre energi kommer vågorna och tar över produktionen. Dessutom kan man utnyttja samma elnät.
Nackdelar
Tekniken är inte färdig ännu för storskalig användning.
Det finns ingen standardiserad teknik ännu.
Det är svårt att bedöma vilken påverkan vågkraft har på den marina miljön. Vissa menar att det finns tecken på positiva effekter med bojar och liknande för havslevande djur och växter som kan skapa boplatser krig dem. Men det finns även farhågor då ljud och magnetism kan störa djurlivet.
Vågkraft i Sverige
I Sverige finns en lång kust och därför borde vågkraft vare ett bra alternativ för förnybar energi. Kraften i de vågor som når vår kust är inte lika stor som i andra länder som gränsar till stora hav som till exempel Atlanten.
Det har ändå forskats för att utveckla vågkraft i Sverige. Utan för Lysekil på Västkusten finns en vågkraftspark i havet. Cirka 40 bojar är fastkedjade till fundament med generatorer på havsbottnen. När bojarna guppar på vågorna fortplantas energin och skapar elektricitet.
Det blev 2016 världens första och största vågkraftverk som kopplats in på ett el-nätverk.
Den tänkta utbyggnaden av detta projekt har inte blivit av på grund av problem av att utrustningen inte var tillräckligt robust för att klara saltet och krafterna i vattnet.
Bolaget som ägde kraftverket gick i konkurs 2017 och därefter letar man nya ägare som kan köra vågkraftverket.